Jag läste nyligen klart Zac O’Yeahs bok Tandooriälgen och är mycket nöjd.

Det är en kriminalroman som utspelar sig i ett framtida Göteborg förvandlat av global uppvärmning och politiska omvälvningar. Stadens namn är numera Gautampuri efter att ha anslutit sig till den buddhistiska och indiskdominerade Asiatiska unionen. Ursprungsbefolkningen lever i (mer eller mindre självvald) misär i orådet kring Masthugget. Det är även där bokens huvudperson, kommissarie Barsk, arbetar.

Det kan låta som en kryptofascistisk, paranoid fantasi som Eurabien, men det är nog helt fel sätt att läsa Tandooriälgen. Zac O’Yeah (alias Sakari Nuottimäki) bor själv i Bangalore i Indien och är snarast indofil enligt en intressant intervju i Situation Stockholm nr. 158.

Snarare bör man se Tandooriälgen som en spegelbild av hur västerländsk dominans ter sig i delar av dagens Asien. Eller varför inte ett svar mot den vanliga, underfötstådda uppfattningen att det globala Syd kommer att bli mer och mer likt ”oss” ju mer tiden går? Kanske är det snarare vi som kommer förändras mest?

Hur som helst är det en mycket intressant, spännande och rolig bok som vinner på att läsaren har varit i Göteborg och/eller Indien.

Chicken ticka i brunsås (med lingon)

Medan jag läste Tandooriälgen kom jag tänka på ett helt annat scenario: En framtid där det varken är amerikansk kapitalism eller postkolonial indisk buddhism som dominerar världen utan ett svenskt folkhemsideal.

Tänk er en värld med blandekonomi, bingolotto, Saltsjöbadenavtal, jantelag, välfärdssystem, systembolag och konflikträdsla. Lite som Robert Harris kontrafaktiska roman Faderland (som utspelar sig i en värld där Hitler gick segrande ur andra världskriget), men här skulle det i stället vara Den Svenska Modellen som vann global dominans under efterkrigstiden. Och mörka hemligheter finns det ju också, i form av tvångssteriliseringar, åsiktsregistrering mm.

Jag kommer aldrig att göra något med den här idén, så vem som helst är välkommen att sno den. Det kan bli en utopi eller en dystopi allt efter författarens politiska åsikter.

Länkar: Kungliga biblioteket, Ordfront, zacoyeah.com, Boktipset

Igår var jag på en trevlig releasefest för Loka Kanarps nya bok ”Pärlor och patroner” på Hallongrottan.

Jag har inte läst själva boken, men det är nog den snyggaste serieboken sedan Kekkonen. Hårda pärmar och snyggt omslag. Notera att det ”vita” snarare är off-white.

(Loka Kanarp medverkar i babian.se nr 1)

Helt godtyckligt bestämde vi att 15 månader var tillräckligt gammalt för att sonen skulle få titta på TV. I alla fall litegrann…

Det blev alltså till att plocka fram gratis-DVD:n med Teletubbies och därmed ett tillfälle för mig att stifta bekantskap med dessa färgglada monster.

Jag måste säga att jag blev positivt överraskad av det jag såg. Teletubbisarnas äventyr är skönt surrealistiska och förvånansvärt underhållande (om man tar i beaktande att jag knappast ingår i målgruppen). Att the teletubby mansion liknar en blandning mellan en rymdstation och ett hobbit-hus och solen är en skrattande bebis är klara plus i bedömningen.

Men allt snack om att Tinky-Winky skulle vara homosexuell verkar mest vara falsk marknadsföring. Alla karaktärerna är påfallande asexuella.

The Teletubby Mansion is like a hybrid of a hobbit house and a space station…